I början av december 2017, Åkte vi till Filippinerna för att fira jul och nyår på barnhemmet. Vi var Kenneth, Wilma och lilla Emma Bergstedt. Efter den långa resan och en övernattning i Cebu, kom vi äntligen fram till barnhemmet i Tupas på ön Bohol. När vi klev ut ur bilen möttes vi av en barnaskara. Det var barnhemsbarnen men där fanns också många fler. Vi var inte beredda på detta och efter några sekunder så slog det mig att det var fadderbarnen som var där.
De hade tryckt upp banderoller med välkomsthälsningar och samstämt hälsade de oss välkomna. Det var en obeskrivlig känsla
När vi emottagit mängder av kramar så gick vi upp till barnhemsbyggnaden. Där möttes vi av en stor samling människor som bestod av föräldrar till fadderbarnen, C.O.S stiftelse medlemmar, familjen, Pastor Thomas och ett flertal andra. Det hade dukats upp till fest med mängder av godsaker. Det skulle firas att jag fyllt 50 år i kombination med ett välkomnande. Fadderfamiljerna hade med sig mat som de bjöd på och det blev ett mycket trevligt knytkalas.
Barnhemsbarn, fadderbarn, fadderföräldrar och C.O.S stiftelse hade tränat in dansnummer. Det blev stor uppvisning .
Resans början kunde inte bli finare. Den glädje och tacksamhet som vi möttes av, känns ofattbar och enligt mitt tycke en smula övermäktig. Det vi gör och har gjort i Filippinerna är mångas förtjänst. Jag önskar att ni som läser detta och på något sätt är med oss i C.O.S, en dag kan få möta dessa människor och förstå vilka mirakel ni gör i deras liv.
Fortsättning följer så häng med här på hemsidan.
